Maskar, spaghetti och betong...

Ja, i lördags var det maskjakt. Det vill säga, vi spelade Heckmeck när jag var på besök hos pappa. Ett urfånigt spel, men kanske just därför så himla kul. Det är mycket trevligare med den typen av maskar än de i magen. :-)

Spaghetti och betong kommer sig av känslan i armarna. Jag har varit och klättrat idag och känner mig mer än lovligt trött nu. Det är otroligt skönt att ha kommit igång ordentligt, jag börjar få lite rutin och med den kommer en säkerhet som gjort att jag har kunnat komma förbi en del tankespärrar jag haft. Grymt kul och inspirerande! :-)

Annars är det mycket jobb just nu. Virkningen hinns inte riktigt med som jag önskar men så får det vara ett litet tag. Sakta men säkert börjar i vilket fall kudden bli färdig - det är bara ena sidans ram kvar och så virka ihop, förstås.

Nu är det väldigt mycket sovdags. Godnatt, folks!

Imorgon idag?

Men, hur i all världen gick tiden så fort? Jag skulle ju lägga mig tidigt idag!

Nåväl, det har varit en kväll med många bra inslag. God mat och vin var en bra start och sen har det rullat på med godsaker, virkning, socialiserande via telefon o webb och så en film som var precis lagom (icke-)tung för att se på helt solokvist.

Fina har ringt för att säga att hon hade det bra + ursäkta att hon glömde att sms:a när hon kom fram till lägrets uppsamlingsplats. Sedan ett tag tillbaka åker hon tvärs över stan på egen hand både till och från uppsamlingsplatsen. Ett stort steg, tycker jag! *glad*

Helgen är oplanerad på så sätt att endast en sak är spikad: hjälpa pappa att byta mejladress inför deras flytt. I övrigt tänker jag göra det som faller mig in och emellan infallen blir det fullt fokus på att få färdigt saker inför olika deadlines som ligger (farligt nära) i framtiden. Tänk ändå att jag har ett jobb som är så kul att det faktiskt inte känns som jobb att göra det. I perioder i alla fall - vilket är varför jag passar på nu när ork och motivation finns. Sen, när ork och lust tryter då tar jag en lugnare period...oftast fungerar det att styra det själv - det är jag så evigt tacksam för.

Ork har de som ska delta i Spinn of Hope, gissar jag!? Startskottet går kl 09 på olika anläggningar runtom i landet, sen ska varje spinningcykel vara igång i 12 timmar. Alla intäkter går till Barncarcerfonden och enligt deras sida har summan av alla anmälningar och donationer passerat 1 Mkr. Underbart! :-)

Näe, godnatt!

Positively positive?!

Morgonen inleddes med att snubbla över en bild:

Kloka ord!

Sidan den kommer ifrån är fullproppad med visdomsord som är så positiva att jag, om jag inte har en bra dag, kan få antingen

1/ frustrationen att bubbla i mina vener - är det verkligen så j-vla enkelt - varför sitter jag då här och sliter mitt hår/gråter/hyperventilerar

och/eller

2/ ont i magen av skuldkänslor för att jag inte är tillräckligt tacksam

När jag har en bra dag - och de har jag ofta nuförtiden - ser jag att det är bra saker att komma ihåg men, som sidans namn antyder, att de också är lätta att glömma. Jag jobbar hårt på att uppskatta de små sakerna, de är ju trots allt så många fler än de stora. :-)

Vad jag vill ha sagt med hela inlägget är att jag tycker om den positiva attityden, jag tror det är viktigt att inte glömma bort de enkla medlen som finns för att känna lycka i det lilla - men att det också finns risk för attityden Smile or die som Barbara Ehrenreich pratar om i det här Youtube-klippet. 

By the way, en liten sak jag verkligen gillar är RSA Animate - enjoy!

Mycket allt?!

Jo, nu fladdrar det i gardinerna när vi rör oss här hemma. Än mer än så faktiskt, det fladdrar i tankeverksamheten också.

Nå, veckan har varit härlig på många sätt - det är skönt att Fina är hemma igen. :-) Jag har många jobbprojekt på gång och det rullar på fint (tror jag)! Sen är det ju livet vid sidan om jobbet, just nu är det lite många trådar att hålla i. Åtminstone när det kombineras med hög aktivitetsnivå på jobbet.

Fina har avlösare ikväll, jag passar på att klättra. Verkligen positivt för oss båda, samtidigt lite stressigt eftersom Fina åker på helgläger imorgon. Normalt har vi inte längre avlösare på torsdagar, det blev helt enkelt för hektiskt med avlösare torsdag + helgläger + avlösare måndag, men av olika skäl fick det bli en sådan variant igen. Så hektiskt är det måhända inte rent praktiskt, det är bara det där med Finas vardagsrutiner som helst ska upprätthållas för att skapa mental ordning samtidigt som det är många avvikande aktiviteter under många dagar i följd. Det blir mer eller mindre kaos och tar mycket energi för Fina, men vi är båda förberedda på det så det kommer gå fint. Att jag vet om att jag måste parera med mer kärlek, tålamod och tid är essentiellt för att det hela ska gå runt!

Vi håller dessutom på med medicinjusteringar för att Fina ska må bra och orka fungera så som verkligheten kräver. Det är lite av en evighetsprocess, speciellt eftersom hennes egna kroppsliga och mentala utveckling så klart sker parallellt och vem vet vad som påverkar vad, när och hur? För att inte tala om omgivningens roll på hur hon mår...det är svåra avvägningar att göra och jag är glad att vi har det neuropsykiatriska team omkring oss som vi har.

Förutom det och andra små saker som löper parallellt med vardagssysslorna så är det en fröjd att på morgnarna numer vakna till ett kök där solljuset flödar in. När jag sen bänkar mig vid köksbordet hörs fåglarnas ivriga kvitter och om inte alltför lång tid kommer hararna dyka upp på gården utanför vårt förortstegelhus i tre våningar. Förra våren bodde en harunge i vår lilla rabatt, gropen där den vilade växte i takt med haren. Den är varmt välkommen tillbaka! :-)

Ovanligt vanligt!

Ibland häpnar jag över okunskap och ignorans vad gäller NPF, ibland häpnar jag över mina egna fördomar. Idag fick jag chansen att utmana mina egna fördomar efter att en vän lagt ut en länk till den här fina texten. Det är bra med en påminnelse om att NPF inte är bundet till några sociala, ekonomiska, intelligens- eller hälsosamhetsmått - jag begränsar mig själv i tänket ibland...

Absolut inte så att jag har tänkt att NPF bara finns hos vissa sorters människor, utan tvärtom om ni hänger med? Alltså, att NPF _inte_ finns hos vissa - inte kan väl X och Y leva i en NPF-familj ungefär. Fast varför i hela världen inte?

Fina och jag har haft varsin riktig måndagsmåndag idag. Vi möttes på ett köpcentrum förut och var ungefär lika trevliga mot varann som två dreglande kamphundar. Morr på dig, liksom. Tur att jag är den vuxna så att jag kunde morra lite högre - för det är väl så man gör? *puh* Det blev bättre av lite mat men jag tror att sömn är räddningen...så, God Natt!

Djurfritt!

Idag är det djurfritt, åtminstone inombords. Skönt, för det tar alldeles jättemycket energi att härbärgera ormskrällena samt att hålla lagom distans så att jag inte drattar rakt ner i ormgropen - det kan vara så rackarns svårt att komma upp när man väl har trillat ner. Egentligen gick det över redan igår på eftermiddagen. En promenad med en god vän på eftermiddagen samt middag med andra goda vänner på kvällen och lugnet i kroppen infann sig. :-)

Idag har jag också promenerat, med ännu en god vän. Vi har bestämt ny tid för pysseljunta, skrattat och fikat vid en strand. Nu har jag mellanlandning hemma innan jag ska på bio och middag med nära och kära. Sist idag är det dags att hämta Fina vid flygplatsen. Känslan när jag väntar på henne och sen ser henne komma genom dörrarna - det är magiskt! Lycka, glädje och kärlek i ett stort sammelsurium. :-)

Men, just det - det var ju kuddfodralsvirkningen jag tänkte skriva om! Nå, jag tar det som ett gott tecken att jag bubblar på om glada saker så att jag nästan glömmer bort det som var hela avsikten med att blogga idag...

Jag har i alla fall satt ihop ena sidans rutor och monterat/spänt upp dem. Jag har virkat ett varv ram också, rutorna tillsammans blev nämligen inte så stora som innerkudden så det får bli en vit ram omkring. Jag känner mig jättenöjd och hoppas att slutresultatet känns lika bra.

Ha en skön söndag! :-)

Update: Nu är Fina snart här. Sitter på flygplatsen och väntar och det ska bli UNDERBART att träffa henne strax. :)

Update 2: Vete katten om det var samma barn som kom hem som det jag skickade iväg? Den lilla, väna tös jag vinkade av kom hem med illrosa Dr Martens och en attityd som hämtad ur en gangsterfilm. Nåväl, the times they are a changin... ;-)

Ormbo?

Eller kanske mask-i-magen, även om man väl oftare säger fjärilar i magen? I alla fall är det så jag känner när jag inte riktigt har koll på läget: det ormar sig i magen... Många gånger är det nog förknippat med negativa saker, men jag kan bli lika ormig-i-magen av alltför många positiva saker på samma gång...som nu.

Det är lättare att leva med "glada" maskar i magen så klart, men känslan är precis lika obehaglig - det är som jag tänker mig att det är att ha restless legs, det går liksom inte att vara still. Hjärnan och känslorna rusar, öronen susar och flicken blackar. Kanske låter det dramatiskt men jag är numer såpass van vid känslan att jag kan ha en viss distans till det hela. Jag vet att det går över, att jag inte behöver reagera på känslorna utan bara låta dem vara. Bara och bara, men det är aningens lättare med goda erfarenheter i bagaget - det gååår över!

Förutom magens husdjur är livet allt bra fantastiskt just nu. :-) Jag är inne i en period av flow på många håll och jag njuter för fullt när det då inte blir "system overload". Veckan har varit fin - många möten med olika människor som står mig nära. Jag har levt utan tider att passa och jag har uppskattat det oerhört mycket.

Imorgon kommer finaste Fina hem - det ska bli väldigt härligt att ha henne här igen! Jag har saknat hennes galna humor, hennes gitarrspelande och till och med hennes strösslande av saker omkring sig. Låt vardagen komma tillbaka igen - jag är redo!

Halvvägs - typ...

Känns härligt att ha gjort färdigt själva mönstret på framsidan av nya kudden. Alla rutor till baksidan är också färdiga så nu börjar arbetet med att fästa och virka ihop. Sen återstår att se hur mycket ram det får bli runt för att innerkudden ska få plats mellan fram- och baksidan.

Bäst idag är dock det fina sms jag fick förut (när jag stod och hängde tvätt i tvättstugan), det stod "Älskar dig! Ganska onödigt sms, men jag vill att du ska veta det!". Man kan inget annat än le och njuta... :-)

Morgonglädje

Det finns mycket att reflektera över - katastrofrapporter slår emot oss via media och nog finns det tyvärr alltid saker som gnager litegrann i samvetet eller i orosmagen? Så är det i alla fall hos mig...så för att skapa balans försöker jag bli bättre på att uppmärksamma de små saker i livet som förgyller, livar upp, värmer mammahjärtat, får mig att tokle eller rentav brista ut i gammalt hederligt asgarv.

• Förgyller: Idag är det strålande sol ute här, jag vaknade av att ljuset fullkomligt flödade in i lägenheten.
  
• Livar upp: Innan jobbet ska jag träffa en god vän som jag inte har sett på länge.
  
• Värmer mammahjärtat: Fina har det gott i UK. Jag får små rapporter via chatt och det värmer riktigt mycket i det här mammahjärtat att hon trivs när hon är någon annanstans än med mig. Så har det inte alltid varit...
  
• Fick mig att tokle: Gårdagen var en lång rad festliga händelser - efter att jag skrev senaste inlägget lyckades jag även med bedriften att slänga ner datorn från soffkanten. :-/ Men - mot all logik så hände ingenting alls med datorn. *lycka*
  
• Fick mig att brista ut i ett gammalt hederligt asgarv: som avslutning på en seriös undersökning internt på jobbet:
  Disclaimer
  Den information som ni skickar till oss ger oss rätten att använda den för spamming, bedrägerier och annan samhällsomstörtande verksamhet. Vi kommer verkligen inte att behandla all information konfidentiellt enligt PUL. Information kan överlämnas till okända personer vid behov och även annars. Information i detta mejl har gjorts i största hast, trots det vill vi inte hållas ansvariga för eventuella felaktigheter eller misstolkningar, ytan föredrar att skylla allt på slutanvändaren. Allt innehåll på denna sid, såsom text, bokstäver, färger, typsnitt, samt bakomliggande mjukvara, tillhör förmodligen någon leverantör och är licensierad under svensk lag samt internationell lagstiftning när det gäller copyright. Det visste ni säkert redan men vi skriver in det ändå. Sammanställningen av era svar kommer ni aldrig att få se utan skriftligt samtycke från rektor, Reinfeldt eller kungen – i nämnd ordning.

Många runtom i världen kämpar idag för överlevnad, för att få basala behov tillfredsställda. Många befinner sig i gråzonen med kämpig vardag som gör att de gränsar till depression, utbrändhet med mera. Jag lever ett gott liv, jämfört med oerhört många ett lyxliv utan dess like. Det vore synd att inte lyfta blicken och njuta av det. :-)

Vad har ni för ljuspunkter i era liv?

9h versus 18 år?

Jag var inte beredd på att önskningen skulle slå in, inte heller att marginalen skulle vara riktigt så stor. Jag önskade nio timmar och fick drygt 18 år...för jag blev ombedd att visa legitimation när jag handlade på Systembolaget förut. ;-)

Undrar vad det var som gjorde miraklet möjligt? Mina små hårtofsar? Min evigt unga hy? Min überungdomliga klädsel? Eller, var det helt enkelt så att de frågar alla som köper sortimentets i princip billigaste rödvin?

Helt utan prestige tipsar jag här och nu, via Systembolaget, om ett vin åtminstone jag tycker är gott. Det finns visst fler som tycker som jag. :-)

Nu vin och några godisbitar (japp, gott + gott är alltid supergott) tills dess att soppan är färdig.

Wish I was in LA...

Jepp, LA vore fint, då vore klockan nämligen nio timmar mindre än här. I alla fall hade jag uppskattat att vrida tiden nio timmar bakåt. Då hade jag sovit nu, för att vakna till en vacker morgon runt sex. Cykla in - vårpremiär för cyklande förresten - till härlig gym- och spaanläggning där kollegan bjöd på träning, bad och frukost kl 07. Underbart!

Sen ut i vårsolen för en kort cykeltur till jobbet. Life is sweet!

Ha en fin dag! :-)

Update: Jag hade visst tänkt skriva något om att jag klättrade igår, såg att en av etiketterna löd "klättra" - nåväl... jag klättrade igår. ;-) Min mentala blockering att inte våga släppa kontrollen stör mig - det är ju inte farligt!?!
Nåväl så var det i alla fall och jag jobbade som bara den på att komma över det för att komma upp. Skam den som ger sig!


Nu dags att lämna jobbet för att komma hem och laga apelsindoftande morotssoppa med ingefärsyoughurt. Minns inte vart jag hittat länken men googla så kommer det troligtvis upp. 

*njuter*

Vilken helg! :-)

• Träffade härliga vänner för fika igår.
  
• Var på kul kalas/fest igår kväll, fler härliga vänner.
  
• Städat och röjt här hemma idag - det är skönt när det är gjort.
  
• Vinkat av Fina på flygplatsen, hon är nu i UK hos sin pappa i en vecka. Visst är hon cool som flyger själv - hon är ändå bara tolv år!
  
• Fixat garnförvaring efter smart tips på stjernfalls blogg.
  
• Lagat god middag och satt mig i soffhörnet.

Det är en fröjd att ha Fina, men det är också väldigt skönt att rå om sig själv i en hel vecka - disponera tiden helt som jag vill. Och tystnaden, den är en fröjd för öronen. ;-)

PS Glömde en sak - City Airline måste hedras för deras dubbelkollande av Finas allergier! Nästan direkt efter att jag vinkat av Fina vid säkerhetskontrollen så ringde min mobil. Det var flygplatspersonal från City Airline som ringde för att dubbelkolla exakt hur allergisk Fina är mot jordnötter. Vi pratade en stund och jag kände mig oerhört glad och nöjd med personalens engagemang. Det tog sen inte mer än fem-tio minuter förrän kaptenen på flighten ringde - för att säkerställa att informationen han fått från City Airlines flygplatspersonal var korrekt och att pinjenötterna på kabinpersonalens sallad inte utgjorde någon fara för Fina. Det, det kallar jag omsorg! DS

Chokladfrossa!

- Mjölk(protein)fria chokladpraliner? Det kan jag fixa?!
Ja så sa jag, utan en sekunds betänketid, till en vän som undrade vad hon skulle bjuda på för små godsaker på sin fest - på gästlistan fanns mjölkallergiker. Jag kan konstatera så här i efterhand att jag verkligen inte visste vad jag gav mig in på!

Fina var allergisk mot mjölkprotein och ägg fram tills hon var 4 respektive 7 år ungefär. Vi lyckades trixa till mat med mera ganska bra och jag trodde absolut att utbudet hade utvecklats exponentiellt sedan dess. Så otroligt fel jag hade...

Nå, efter lika delar research och ren chanstagning ägnades ett par timmar igår kväll åt att få till tryfflar så att det bör räcka för alla som kommer på festen imorgon idag:

Tre sorters chokladtryffel!

Det blev inte samma konsistens som när jag brukar göra, men smaken var det - enligt Fina och mig - inget fel på. :-)

Resten av idag ägnas åt packande och inte mindre än två olika kalas! Morgondagen tillägnas Fina och hennes avresa till UK. Vad gör ni?

update: Tryfflarna fick godkänt - festen får toppbetyg av mig! :-) 

Trassel, någon?

Jag har fastnat i jobb-, jobb-, jobbtankar. Dygnets alla timmar, jepp - även sovande, mal jag pågående och framtida projekt. Turligt nog vet jag att jag, trots nervositet som heter duga, brukar "klara biffen" - det är en tröst när självförtroende och självkänsla vacklar.

Fina märker så klart av det här och jag försöker därför motarbeta så gott det går. Förutom att spendera tid med henne försöker jag varva ner genom virkning. Här en uppdatering på hur nya kudden växer fram! :-)

Trevlig helg på er!

Rapport från en seg tisdag

Jepp, så här känns det ibland. ;-)

Många kul saker händer men till och med bra saker blir för många ibland.

Bästa nyheten just nu är att Fina åker en vecka till sin pappa snart (UK). Först och främst himla kul att hon vill och vågar åka själv, sen är jag inte helt missnöjd med tanken på att rå om endast mig själv i en vecka. :-) 

En annan bra nyhet är att jag har tagit mig från sängliggande till köksbordet idag. Vilken resa! ;-)

Jag har dessutom lyckats genomföra ett telefonmöte och skrivit lite på en av alla de där sakerna-som-snart-ska-vara-färdiga. 

Några fler saker är kvar på dagens to-do-list, sen ska jag fästa trådar på rutorna till nya kudden. Nio stycken är virkade, fem är fästa och klara för att börja virkas ihop. 

Sista härliga grejen för idag är solen och den blå himlen som syns genom köksfönstren. Om inte alltför många veckor är det dags för kaffe på uteplatsen. Det ser jag fram emot! Vi skriver med mycket små bokstäver om det röjningsarbete som måste föregå kaffeintag på uteplatsen med gott samvete. Ok?

Ingen måndag, här inte!

Idag har det inte varit någon måndag här, det har varit sjukdag. Jag har, duktig som jag är, legat nerbäddad större delen av dagen. Som jag har sovit...säkert fyra-fem timmar. Det är inte illa för någon som brukar ha svårt att somna om överhuvudtaget i vanliga fall. Vet inte om det beror på att jag är sjuk "på riktigt" eller att min arma kropp passar på när den får chansen... ;-)

Lite måndag är det, trots allt: Fina har avlösare. Jag är oändligt tacksam över att det stödet finns, det ger såväl Fina som mig chans att göra saker på egen hand. I nuläget har vi 4h/vecka, varje måndag, men i vanliga fall har vi det dubbla - Fina har varit lite trött efter all turbulens som varit med byte av klass, fritids och annat i livet. Just idag är det för det första väldigt skönt att kunna släppa föräldraansvaret, men sen är det även en ren fröjd att höra Fina och avlösaren prata och skratta ute i köket. Fina som aldrig umgås med någon utanför skolan, förutom mig och de hon träffar genom mig, har någon hon får ha en egen relation till. Det känns bra!

När jag inte har sovit har jag läst lite och surfat runt på fina bloggar. Tänk så många kreativa människor det finns därute och så kul det är med alla som delar med sig av det de gör och tänker! Extra kul när man ligger nerbäddad... ;-)

Våga vägra måndag!

Hepp - jag vågar! I och för sig inte så stort utslag av hjältemod eftersom jag lyckats reta upp den lilla förkylningen såpass att den slog tillbaka. Revenge, liksom. Där fick jag för att jag tänkte att frisk luft och lite lagom aktivitet skulle kurera mig. Pyttsan! Jag ska inte äckla er med utförliga grafiska beskrivningar av färg och konsistens - det räcker kanske med att säga att ni inte vill veta så är läget utrett?

Jag brukar ha väldigt svårt för att stanna hemma. Dels för att jag inte får feber - det känns med andra ord som om jag aldrig blir "riktigt sjuk". Som om jag inte får lov att vara hemma. Sen lider jag, som så många andra, av duktighetskomplex och prestationsångest. Kombinationen är inte så bra när man försöker kurera sig... En sista grej, och det enda positiva, är att jag gillar mitt jobb. Det känns lite tjostigt ibland att komma igång med läsning men så fort jag inte "får" så vill jag. Moget, n'est ce-pas? Någon som känner igen sig? Ingen?

Idag fick jag ställa in att gå till juntan. Vi är fem glada människor som pysslar tillsammans lite då och då och jag hade sett fram emot idag - men det hade inte varit snällt mot de andra och jag hade verkligen inte ork. Det blev pyssel hemma istället och nästan hälften av rutorna till framsidan på nya kudden är färdiga. :-)

Fina sover numer gott tack vare melatonin och vi upplever båda flera positiva förändringar efter bara några dagar med vettig sömn. Det, och att hon trivs så toppenbra i nya klassen, känns så stort, så fint. :-) Tänk att hon skulle hinna bli tolv innan vi fick sömn och skola att fungera?! Det är mycket som händer ändå under tonårstiden, det skulle vara härligt om såna där saker kunde få vara lite stabila i hennes liv ett tag framöver nu. Please.

(One) mission accomplished!

Jojomen! Kudden är färdig! :-)

I soffhörnet

Ovanifrån

Jag är jättenöjd - och har redan börjat fortsätta på mitt andra kuddprojekt. Det tar nog ett tag innan jag får den färdig, men jag återkommer!

En sak till!

Jo, jag kom på en sak till gör livet mycket drägligare trots högt uppdrivet tempo: flexibiliteten som kommer med jobbet jag har. Möjligheten att en mötesfri dag, som idag, stanna hemma och jobba. Det är så otroligt skönt och ger chanser till pauser och återhämtning som jag inte tror jag skulle klara mig utan.

Fast just när jag skrev paus och återhämtning så insåg jag vad jag ägnat dagen åt hittills: röja och städa. Bära ut julsakerna (med mera) till källaren, röja undan och så städa så att hemmet ser mer bebott ut än söndertrashat. Sen har jag pratat med en vän och jag tror att både hon och jag fick mycket ut av samtalet även om det började med att hon bad om min åsikt. Bra med utbyte åt båda håll, och ännu bättre med fina vänner!

Nå, det här med att städa istället för att pausa, jag gissar att jag inte är ensam om att ha lite svårt att lägga upp fötterna och luta mig bakåt? Virkningen brukar vara mitt tidsfördriv, som för att mäkta med att sitta still, men ibland går det liksom bara inte att ignorera högarna som mer eller mindre riskerar att välta - då är det städdags!

Dags att njuta av lunch i rent hem och sen ge mig i kast med jobb.

Ha en fin dag!

Det är mycket nu!

Tur då att det mesta faktiskt är riktigt, riktigt kul och att marginalen känns stor nog för att jag ska kunna tuffa på i den här takten ett tag till. Jag har verkligen mitt drömjobb men det är bannemej inte alltid så lätt att vara jag - och kombinationen är inte alltid helt trasselfri. Det är kurser högt och lågt och så min studie som ska påbörjas så snart det bara går. Men vet ni? Rackarns så kul det är! :-)

Mer än rackarns kul var det att åka skidor i helgen som gick. :-) Jag provade på telemark igen efter att ha förträngt de plågsamma minnena från min ungdom. Precis som jag hade hoppats gällde den revolution som ägt rum bland slalomskidor även telemarksskidor - det var helt överkomligt att få in tekniken såpass att samtliga backar i Branäs kändes åkbara utan något annat än nöjeskänslor. Återstår att leta upp ett billigt telemarkskit så att jag kan ta med ner till Frankrike när dottern och jag åker i april. Wish me luck!

Så var det min Fina - så får hon heta här på bloggen, dottern alltså. Hon fick ju Melatonin utskrivet häromdagen och - peppar, peppar - hon har sovit väldigt mycket bättre de senaste två nätterna. De nya linserna hon fick i måndags är också en klar förbättring så det känns som om vi sakta börjar hitta rätt vad gäller mediciner och annat som ska stötta henne i vardagen.

Någon virkning har jag knapp hunnit med på sistone. Några rutor till (nya) kudden fick jag till mellan åken i Branäs och idag köpte jag en innerkudde till (gamla) kudden. På söndag är det syjunta igen och kanske blir (gamla) kudden färdig då? Skulle vara kul att avsluta ett projekt, det är lite svårt för min del...vilket är lite svårt att tro, så envis som jag är. ;-)